Varmt välkomna till dagens blogg! Idag är det jag, Måns, som har äran att få skicka en liten del av SportCamp hem till er vars underbara barn, barn-barn eller på annat sätt kära som vi får låna i tre veckor. Min resa inom SportCamp började för fyra år sedan när jag som konfirmand fick uppleva de tre bästa veckorna i mitt liv och ända sedan dess har somrarna fyllts med konfaläger och detta är höjdpunkten på året för mig. Efter fyra år i Malmö ska jag till hösten påbörja lumpen och hoppas att det blir nästan lika roligt som SportCamp! Nu när jag är presenterad kan vi gå vidare till berättelsens fyrtio huvudpersoner, våra konfisar!
Dagen inleddes med att våra ungdomar förvandlades till städare som i vanlig ordning gjorde Kaggeholms slott kliniskt rent. Vi blev speciellt imponerade av det slit som Louise N och Alice A ägnade åt städningen idag och gruppen i helhet är mycket noga med att hålla rent runt sig. I väntan på vår undervisningsansvarige Emil Tingström har jag fått den stora äran att hålla i lektionerna två dagar och jag blir alldeles varm om hjärtat av hur duktiga och respektfulla elever jag fått undervisa. Dessa två lektioner är utan tvekan de roligaste jag hållt i, och det trots att jag jobbat i skola ett halvår. Därför förväntar jag mig att ni överöser de här underbara ungdomarna med kärlek när de kommer hem, för precis som vi gick igenom på lektionen idag, och som Ingrid L påminde mig om idag, så är tro, hopp och kärlek störst inom kristendomen, och viktigast av de tre är kärleken. Bilder från lektionen hittar ni på vår Instagram, @sportcamp1999
Efter en härlig lunch tillsammans med Jakob F, ledar-Eliot, Gustav T, Filip K och Erik där samtalet kretsade kring Marvel-filmer samt Game of Thrones var det dags för Me-Time. Me-Time är något konfisarna haft svårt för tidigare men idag var en vändpunkt! Många var duktiga på att finna ro i tystnaden och sig själva, speciellt Georg och Philip. Av dagens aktiviteter medverkade jag på styrketräningen, som var mycket ansträngande. Dock var det många deltagare som starkt kämpade för att, som de sade “bli lika kralliga som Ousman” (vår kock). Däribland fanns superduon Hanna och Ella samt Jättestarka Jakob M. Från amerikanska fotbollen har jag fått berättat för mig att Filip K, Ingrid M och Linn var riktiga hejare på att spela quarterbacks men från paddlingen fick jag dessvärre höra att Georg och Lisen hamnade i sjön! Som tur var löste de situationen och kunde skratta åt det senare.
Kvällsaktiviteten var för mig en av dagens höjdpunkter tack vare kämparglöden och glädjen som genomsyrade hela aktiviteten. Det fridfulla och laid-back laget, hippiesen, försökte stå emot militärlagets krigslystna anda i spelet djungelboll, en variant på brännboll där man slår en tärning för att få veta vilken typ av boll man ska kasta/slå. Nedan kan ni se hur fina alla blev i sina utklädnader. Tyvärr förlorade mitt lag hippiesen med några få ynka poäng trots Viktors och Jakob F:s finfina lyror. Kanske kan det förklaras av Patriks coola homerun eller Irmas lyror, eller av att jag, Tindra och Louise var mer fokuserade på att dansa till musiken än att fånga lyror. Vi ledare blir positivt överraskade varje dag över hur duktiga alla i gruppen är på i stort sett varenda aktivitet. Det spelar ingen roll om vi spelar populära sporter som fotboll eller mindre kända sporter som lacrosse, de briljerar på allt!
Dagen avslutades med att Ella, Alice A och Irma modigt tog sig an lägrets andaktsmoment och läste upp känslosamt vackert formulerade predikningar till fin sång (“Valborg”, “When You Love Someone” och “Utan dina andetag”). Andakter är kort sagt bäst. Nu sitter jag här och njuter av att blicka tillbaka på denna härliga dag samtidigt som jag längtar efter en lika glädjefylld morgondag. Slutligen vill jag och mina kollegor tacka för att ni uppfostrat så trevliga ungdomar och för att vi får hänga med dem i tre underbara veckor.
May The Force Be With You
