Kära läsare,
Idag får jag, Måns, ännu en chans till att återuppleva en härlig dag här på lägret! Innan jag börjar vill jag flika in det som jag glömde i mitt förra blogginlägg, nämligen vem jag är fadder åt. Jag har turen att vara fadder åt rummen Avicii och Tjuvjakt, där fyra underbart humoristiska och stojiga killar vid namn Philip, Markus, Patrik och Georg bor. Jag ser fram emot nattningen varje dag då den alltid är en halvtimme fylld av skratt och barnsligt roliga samtalsämnen.
Denna dag har varit extra underbar eftersom det är idag vi inlett lägrets hajk. Men imorse var våra kära konfirmander lyckligt ovetandes och började morgonen med den dagliga städtävlingen. Trots att detta inte är konfirmandernas favoritstund på dagen så jobbar alla hårt för att få godkänt och det värmer våra hjärtan att se de hur de lägger ner tid på att skriva fina och rörande brev till städpatrullen varje dag. Jag blev näst intill tårögd när jag läste de kärleksbrev rum Ariana Grande, alltså Ella, Alice A samt Irma, skrev idag och Tindra, Ingrid L och Elsa fick golvet att fullkomligt blänka i vårt allrum. Vilan efter slitet under städningen kom i formen av lektion där vi berättade om Platons grottallegori samt Descartes citat: “Jag tänker, alltså är jag”, som Ludde kopplade till filmen “The Matrix” och Elvis till tv-spelet “Assassin’s Creed”. Därefter diskuterade vi pengars värde i smågrupper och i min grupp hade Alice A samt Jakob M flera intressanta reflektioner. Vi rangordnade även de viktigaste sakerna i våra liv och lyckligtvis enades alla om att familjen och hälsan är de två viktigaste aspekterna av våra liv.
Till lunch åt vi den smarrigaste veganska bolognesen jag någonsin ätit och den fick jag avnjuta tillsammans med Lovisa, William A, Johannes och Gustav S samtidigt som vi diskuterade framtida drömjobb. Vi siktade verkligen mot skyarna, bland annat så vill Lovisa bli OS-medaljör i längdskidor, William cykelproffs och jag Oscarvinnande filmregissör. När ME-time var slut gav sig hajkgrupp ett iväg för att spendera resten av dagen i skogen medan jag fick hänga med det gänget som stannat på slottet. Det bästa med hajken är att vi får mer tid att komma nära de deltagare och ledare som man inte tidigare haft tid att lära känna på djupet. Idag till exempel har jag fått njuta av Olles smittsamma leende, imponerats av Ellas otroliga allmänbildning, chockerats av Gustav T:s färdigheter inom sport och haft en underbar dag med alla de härliga konfisar och ledare som stannat här. Efter en middag där kocken Ousman lyckades få skeptiska miner att till slut älska blomkålssoppa kämpade vi hårt i en ultimate frisbee och fotbollskombo där Stella, Erik och Ingrid M gav allt för sina lag. Det blev en svettig kamp där vi passionerat offrade oss för våra lag och tyvärr avgjorde Gustav S med vinnarmålet för mitt motståndarlag. Kvällen avslutades med en mysig filmstund där vi öste i oss godis och popcorn och läsk och chips. Nu har vi ledare som stannat kvar i slottet en mysig jourkväll framför oss där vi kan blicka tillbaka på två supernattningar med alla killar i ett rum och alla tjejer i ett samtidigt som våra tankar går till vår andra halva som är på äventyr i vildmarken.
Några detaljer om hajken blir det tyvärr inte för det är något som vi vill ska förbli ett oskrivet minne våra konfisar kan behålla för sig själva men jag vet att den förgyllts av sång, hajkbanan och mysigt lägereldssnack!
Till sist vill jag tacka för att jag får låna era underbara barn, barnbarn, syskon, eller vad nu dessa härliga ungdomar är för er i tre veckor! För mig är de mina konfirmander, och jag har kul varenda sekund som jag får tillbringa tillsammans med dem. Ni borde vara stolta över de här fina människorna. Det är jag.
Kram, Måns
